Mitt Spanien - Del 1 (högerklicka på bilderna)

2018-01-08, 18:49:42   (skrivet av Lars-Åke Andersson)

saint-jean-pied-de-port.gifHandlar om en tågresa till Cordoba, där min bror och jag nästan tappade bort varann! Men även ett besök på den årliga tjur-rusningen i Pamplona.

 Jag har aldrig varit på Mallorca, aldrig varit på Kanarieöarna. Ej heller utmed sydkusten mot Medelhavet, dvs Malaga, Torreviejas eller vad byarna eller städerna heter, som vanligtvis vi svenskar åker på semester till. Jag har mestadels tillbringat mina semestrar norrut.

En episod var när min bror samt min son och jag åkte tåg ned till norra Spanien. Precis på gränsen till Frankrike. Närmare bestämt till Biarritz, där vi tog tåget upp till Saint-Jean-Pied-de-Port. 2jours-pour-apprecier-saint-jean-pied-de-port.jpgSov över där och gick på vandring i bergen. Vacker stad och också en (av flera) start punkter för de som vill vandra “Camino de Santiago”. Mer om denna vandringsled senare.

 Vi var dock inte där så många dagar. Åkte tillbaka ner till kusten för en fortsatt färd över gränsen till San Sebastian (eller Donostia på baskiska). Det var min son Kristian som tipsade oss om den staden och det gjorde han fullkomligt rätt i. En av de absolut vackraste städer jag varit i. Med "La Concha", dvs den berömda badstranden mitt inne i centrum. Sedan den gången har jag varit där ett flertal gånger.

Maten underbar, både “havets läckerheter” samt tapas/pinxtos. Missade att köpa marijuana vilket går bra att göra där. Se klippet om San Sebastian och Baskien här!

https://www.youtube.com/watch?v=JYwUUDdYi9I&t=698s

När vi var där, så passade vi även på att åka upp i bergen till staden Pamplona. Känd för sin tjur-rusning av Ernest Hemingway. Vår hotellvärdinna i San Sebastian sade till oss att lämna allt på hennes hotell och endast ta med en tandborste i bakfickan. Och pengar förstås. Hennes förslag var helt korrekt. Hela staden var fylld med backpackers från hela världen och att få sansebastian.jpgtag på någonstans att sova var omöjligt. Folk låg och sov på bredvid vägarna på gräsmattorna. Sov och sov, förresten, det var party hela dygnen rakt igenom. Så mycket vin har jag aldrig sett. Det rann i rännilar utmed trottoarerna. Så vi partajade hela natten tillsammans med en massa andra.

Minns några kanadensare som ville imponera på några tjejer från Australien och  berättade för dem att de minsann skulle springa dagen därpå på morgonen. Vi insåg att vi inte skulle springa utan endast se på spektaklet. Så vi var uppe på morgonen och stod säkert bakom barrikader av trästaket. Nu är det ju så att det är tusentals människor (behöver jag säga män?) som vill bevisa sin manlighet genom att springa framför tjurarna. Så också dessa kanadensare. Men det är flera tusen som springer medan det är högst 10 tjurar. Så när vi stod och tittade på, såg vi också kanadensarna som sprang allra längst fram, dvs en kilometer före tjurarna. Så vi kunde inte hålla oss, utan skrek till dem att: -Hallå, clowner, det där kan vi också göra utan problem! Springa en kilometer framför tjurarna och aldrig se dem överhuvudtaget!
pamplona.jpg
Grejen är nämligen att varje man som vill bevisa sin manlighet, springer med morgontidningen ihopvikt och uppgiften är att lyckas “slå tidningen i pannan, mellan hornen”. Så nära skall man alltså vara tjuren. Ja, ni kan se själva. Filmen är från 1994 och det var det året vi var där. Sannolikt är vi med någonstans i slutet där staket avskiljer oss från tjur-rusningen. Egentligen en avskyvärd tradition och som man borde avsluta.

https://www.youtube.com/watch?v=156trfwT1Ho

 Efter detta besök i Pamplona så vände vi tillbaka till San Sebastian och för en fortsatt resa upp till Paris, där vi mötte mitt ex som överlämnade vår minsta son Robert till mig. Vi var alltså 4 personer som fortsatte resandet. Och de vi mötte undrade förvånat vilka vi var. 4 personer som skiljde sig kraftigt åt i ålder. Det var jag som var äldst med mina 45 år, min bror som var 31 år samt min son Kristian som var 16 år och till slut Robert som var 4 år. Så det var lite som Tripp, Trapp, Trull var ute på äventyr.

Tågresa till Cordoba

En annan resa som jag och min bror gjorde var, efter vi spenderat några dagar i Barcelona, skulle bege oss söderut till Cordoba och för att spara hotellpengar så valde vi att åka på natten.

Denna underbara stad med sin berömda arkitekt Antoni Gaudi. barcelona.jpgHär en bild på hans skapelse Parc Guell i Barcelona.

Se mer på https://www.youtube.com/watch?v=qI7S3mCIbgQ

Tänkte vi skulle sova på tåget. Så vi äntrade tåget sent på kvällen i Barcelona och letade upp våra sittplatser. Nu var ju inte detta en “öppen” vagn utan det var flera kupeér med dörr in i varje kupé, där det var kanske 8 sittplatser. 4 personer på varsin sida.

Nu var detta mitt i högsommaren och varmt som tusan, fast det var natt. Dessutom var alla våra “grannar” på resa med en massa pick och pack. Jag kan inte helt säkert garantera att mitt minne är alldeles korrekt, men min upplevelse var att det var 2 hönsburar, en get, 2 mindre byråer samt ett genomsnitt på 4 väskor/paket per passagerare. Otroligt trångt och hett, så jag sade till min bror (mindre än 5 minuter efter vi klivit in i kupén) att jag går till restaurang-vagnen. Tog med mig en bok och lämnade allt övrigt till min bror. Det var ju sent på kvällen och restaurangen var stängd, så jag fick hela vagnen för mig själv. Lugnt och fridfullt och ingen önskan om att återvända till infernot i kupévagnen. Läste i flera timmar, när min bror dök upp och lade sig på en av sofforna. För säkerhets skull hade han tagit med alla värdesaker, såsom pass, körkort, plånbok med alla pengar osv så att de inte skulle försvinna. Vi var ju ute på tågluffning så alla våra övriga persedlar låg nedpackade i våra ryggsäckar som då var kvar i kupén.

 Då tänkte jag att det fanns 2 tomma sittplatser i kupén och jag som inte sovit något överhuvudtaget kunde ta tillfället i akt att försöka sova en liten stund genom att ta i anspråk båda sittplatserna. Så jag gick till kupén och försökte sova en stund. Men det var trångt, svettigt och varmt och odören från höns, geten samt vitlöksätande spanjorer gjorde att jag inte klarade av en längre stund därinne, utan tänkte att jag går tillbaka till restaurang-vagnen och till min bror.

 Och det var nu, under denna vandring som jag förstod att jag faktiskt måste ha slumrat till inne i kupén, då jag inte hittade restaurang-vagnen. Jag gick i riktning mot lokomotivet där jag visste att restaurang-vagnen var någonstans på vägen till lokomotivet. Men den fanns inte. Jag fortsatte vandringen och kom ända fram till lokomotivet. Såg ut genom skitiga fönster och såg endast lokomotivet framför mig. Trots att jag visste att jag var på rätt väg, så bestämde jag mig att gå åt andra hållet genom alla vagnar och kom ända bort till sista vagnen och tittade ut genom lika skitiga fönster och såg endast järnvägsspår som försvann bortåt horisonten.

 - Vad f-an? Har dom kopplat bortcordoba.jpg restaurangvagnen? Letade upp en karta över tåglinjerna i Spanien och såg att vårt tåg hade startat i Barcelona och kört i sydlig riktning utmed Medelhavet och ganska långt ned svängt in mot landet tills det kommit till en T-korsning, där Madrid låg norrut och Cordoba låg söderut. Så med den intelligens jag besatt då, så gissade jag att de kopplat loss en del av tåget som då kört vidare uppåt till Madrid, medan den del jag befann mig i fortsatte mot Cordoba. Jag menar, jag satt ju i “rätt” kupé när bortkopplingen skedde och eftersom jag hade en tågbiljett till Cordoba, så behövde inte jag bekymra mig. Däremot min bror som befann sig i “fel del” och som sannolikt somnat var ovetande på väg mot Madrid.

 Så, jag hade inget val, det var bara att ta det lugnt, försöka vila lite och kliva av i Cordoba med 2 ryggsäckar (min och min brors). Det fanns ett problem och det var att jag hade inga pengar överhuvudtaget. Inga identitetshandlingar, ingen plånbok. Kort sagt inget alls, vilket gjorde att jag fasade för att sitta i timtal på stationen i Cordoba och vänta på min bror, som hade alla pengar osv, och som var på väg till Madrid.

Men,det fanns inget att göra. Detta var före mobil-telefonernas tid, så det fanns ingen chans att få kontakt med min bror. Så jag gick tillbaka till min kupé och försökte sova. Vilket jag uppenbart gjorde.

Nu över till min bror! Han låg och sov i restaurang-vagnen, men vaknade av att en konduktör passerade honom och sade något på spanska till min bror. Halv-vaken och inte helt kunnig i det spanska språket så pekade han med ett finger på sig själv och sade:  - Cordoba?

Varpå konduktören svarade: - Yes!

Min bror tyckte nu att han skulle bege sig till vår kupé och började också gå i den riktning han tyckte att han en gång kommit från, men blev lite fundersam när han också kom till sista vagnen och tittade ut genom ett par smutsiga fönster och såg ett par järnvägsspår som försvann mot horisonten.

Han insåg att tåget hade kopplats isär någonstans på vägen, men var säker på att han var på väg till Cordoba, eftersom konduktören hade sagt det. I sitt nyvakna tillstånd, så trodde han att jag var på väg åt fel håll. Jag sade det till honom senare att hur kunde han tro det? Jag satt i rätt tågvagn och i rätt kupé och på rätt plats enligt min tågbiljett som hade destinationen Cordoba som ankomstort!

Nåväl, han fick tag på en konduktör och försökte förklara problemet och förstod så småningom att vi båda var på väg till Cordoba. Den del han var på skulle komma in på spår 6 i Cordoba för att fortsätta till Sevilla, medan jag befann mig på den del som skulle komma in på spår 3 för att fortsätta till Malaga.

Nu blev min bror orolig! Han tyckte väl att han kände till mig. Med tanke på att jag inte hade sovit så värst mycket, så såg han framför sig att tåget rullade in på spår 3 med mig sovandes och att tåget sedan skulle åka vidare till Malaga, med mig fortfarande sovandes. Han var inte helt fel i sin vision. Nu hade han (eller jag) sådan tur att hans tåg kom in till Cordoba 6 minuter före mitt tåg.

Se https://www.youtube.com/watch?v=7YvNMDy_h3g

Han sprang in på spår 6, knuffade konduktören åt sidan, sprang in i kupén och skakade mig så jag vaknade, kastade ut våra båda rygssäckar genom tågfönstret ner på perrongen. Och slutligen knuffade ut mig ut på perrongen. Där satt vi en stund och tittade på varann och lovade varandra högtidligt:

 - Aldrig säger vi detta till någon i hela världen!
 - Nej!

Den sommaren var oändligt het och folk dog i Spanien. Över 50 grader Celsius. Cordoba var varmt som tusan, men någon svalka fick vi i den berömda moskén (med inbyggd katedral) i Cordoba.

Vi tog ytterligare ett tåg till Granada och tittade på slottet Alhambra. Närmare alhambra.jpgMedelhavet kom vi aldrig utan vände om hemåt.

Se https://www.youtube.com/watch?v=iEseJViidy8

 

Skriv en kommentar






Vilken färg har en gran?



WDS News admin »